<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
	>

<channel>
	<title>Arkaitz's Weblog</title>
	<atom:link href="http://arkaitz.wordpress.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://arkaitz.wordpress.com</link>
	<description>Just another WordPress.com weblog</description>
	<lastBuildDate>Thu, 14 Jul 2011 00:04:02 +0000</lastBuildDate>
	<language>es</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
<cloud domain='arkaitz.wordpress.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
<image>
		<url>http://s2.wp.com/i/buttonw-com.png</url>
		<title>Arkaitz's Weblog</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com</link>
	</image>
	<atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="http://arkaitz.wordpress.com/osd.xml" title="Arkaitz&#039;s Weblog" />
	<atom:link rel='hub' href='http://arkaitz.wordpress.com/?pushpress=hub'/>
		<item>
		<title>Liburutegi elektronikoak, birtualak eta digitalak</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/14/a/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/14/a/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 14 Jul 2011 00:02:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=68</guid>
		<description><![CDATA[Liburuen aurrera joatea gizartearenarekin bat doala sarri esan ohi da. Liburu motak ere banatu dira dagoeneko eta klasikoaz gain badauzkagu veste batzuk ere Liburutegi elektroniakoak: Telekomunikazio instalazioen laguntzaz gorderik dituzten materialen kudeaketa erreza egiten dute. Liburutegi arrunt batean dagoen liburu zerrenda bate maten digute eta katalogoak eskaintzan Liburutegi birtualak: ziberespazioan dagoen liburutegi honek erabiltzaileak leku [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=68&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Liburuen aurrera joatea gizartearenarekin bat doala sarri esan ohi da. Liburu motak ere banatu dira dagoeneko eta klasikoaz gain badauzkagu veste batzuk ere</p>
<p><strong>Liburutegi elektroniakoak: </strong>Telekomunikazio instalazioen laguntzaz gorderik dituzten materialen kudeaketa erreza egiten dute. Liburutegi arrunt batean dagoen liburu zerrenda bate maten digute eta katalogoak eskaintzan<strong> </strong></p>
<p><strong>Liburutegi birtualak: </strong>ziberespazioan dagoen liburutegi honek erabiltzaileak leku ezberdinetan jaso ditzakeen liburuak eskuragarri edukitzea laguntzen dute. Biblioteca Virtual Universal da liburutegi mota honen adidibide ona.</p>
<p><strong>Liburutegi digitalak:</strong> liburu fisiko digitalizatuak aurki ditzakegu hemen. Dituzte. Daukaten informazioa formatu elektroniko magnetiko edo disko optikoen bidez bakarrik lor dezkegu. Biblioteca Digital Mundial da liburutegi mota honen adibide ona.</p>
<p><strong>ERREFERENTZIAK:</strong></p>
<ul>
<li>Marlery Sánchez Díaz, Juan Carlos Vega Valdés (2002). Bibliotecas electrónicas, digitales y virtuales: tres entidades por definir. Kontsultatua:urtarrilak 17, 2011. Orrialdea: <a href="http://bvs.sld.cu/revistas/aci/vol10_6_02/aci05602.htm">http://bvs.sld.cu/revistas/aci/vol10_6_02/aci05602.htm</a></li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/68/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/68/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/68/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/68/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/68/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/68/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/68/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/68/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/68/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/68/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/68/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/68/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/68/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/68/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=68&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/14/a/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Liburuen bilakaera</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/64/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/64/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 Jul 2011 23:30:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=64</guid>
		<description><![CDATA[Artikulu honetan liburuek sortu ziren garaitik imprenta sortu artean jasotako bilakaera zehaztea da helburua. Lehen agerraldia Mesopotamiarren garaian aurkitzen da. Buztinezko taulak zituzten euskarrieta asko dira gure egunetara fresko iritsiak. Metala eta harriz zituzten material erabilieak. Egiptoarrak izan ziren ondorengoak. Papiroak zituzten euskarri. Papiroa tintaz idatz zitekeen, urarekin ezabatu, erraz garraiatu eta askoz iraunkorragoa zen. [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=64&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Artikulu honetan liburuek sortu ziren garaitik imprenta sortu artean jasotako bilakaera zehaztea da helburua.</p>
<p>Lehen agerraldia <strong>Mesopotamiarren garaian</strong> aurkitzen da. Buztinezko taulak zituzten euskarrieta asko dira gure egunetara fresko iritsiak. Metala eta harriz zituzten material erabilieak.</p>
<p><strong>Egiptoarrak</strong> izan ziren ondorengoak. Papiroak zituzten euskarri. Papiroa tintaz idatz zitekeen, urarekin ezabatu, erraz garraiatu eta askoz iraunkorragoa zen. Hala ere pairoaren sortze prozesua luze eta lantsua zen oso</p>
<p><strong>Erromatarrek</strong> papiroa erabiltzen jarraitu arren , haien gainean idazteko pintzelak eta kalamoak erabiltzen zituzten.  Folioa asmatu zuten.</p>
<p><strong>Erdi Aroan</strong> hitzen artean tarterik gabeko idztea egiten zuten. Scriptum continua delakoa. Kodexerakoak erabiltzen hasi ziren papiroak alde batera utzita. Abantaila ugari ekarri zituen honek adb liburu borobila alde batera uztea eta liburuak enkoadernatu ahal izatea</p>
<p><strong>Txinan,</strong> KO lehen mendean, papera sortu zuten gaur egun ezagutzen den moduan.</p>
<p>Azkenik imprenta sortu zen.</p>
<p><strong>Iturriak:</strong></p>
<ul>
<li>Jorge Franganillo (2008, uztaila-abuztua). La industria editorial frente al libro electrónico. <em>El profesional de la información</em>. Kontsultatua: urriak 8, 2009. Orrialdea: <a href="http://franganillo.es/franganillo2008c.pdf">http://franganillo.es/franganillo2008c.pdf</a></li>
<li>Joseba Abaitua (2003, azaroak 17). Panorama de la Edición digital. Jornada sobre La profesión del filólogo en la sociedad de la información (Universidad de Deusto). Kontsultatua: urriak 8, 2009. Orrialdea: <a title="http://www.slideshare.net/JosebaAbaitua/panorama-de-la-edicin-digital" href="http://www.slideshare.net/JosebaAbaitua/panorama-de-la-edicin-digital" rel="nofollow">http://www.slideshare.net/JosebaAbaitua/panorama-de-la-edicin-digital</a></li>
<li>Libro electrónico (2009, urriak 8). <em>Wikipedia, Entziklopedia askea</em>. Kontsultatua: urriak 8, 2009. Orrialdea:  <a href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Libro_electr%C3%B3nico&amp;oldid=30411940" rel="nofollow">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Libro_electr%C3%B3nico&amp;oldid=30411940</a>.</li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/64/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/64/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/64/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/64/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/64/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/64/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/64/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/64/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/64/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/64/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/64/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/64/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/64/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/64/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=64&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/64/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Glosario</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/glosario/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/glosario/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 Jul 2011 22:32:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
				<category><![CDATA[edición digital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=62</guid>
		<description><![CDATA[Amanuense: Persona que tiene por oficio escribir a mano, copiando o poniendo en limpio escritos ajenos, o escribiendo lo que se le dicta. Autenticidad: Garantía del carácter genuino y fidedigno de ciertos materiales digitales, es decir, de que son lo que se afirma de ellos, ya sea objeto original o en tanto que copia conforme [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=62&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Amanuense:</strong> Persona que tiene por oficio escribir a mano, copiando o poniendo en limpio escritos ajenos, o escribiendo lo que se le dicta.</p>
<p><strong>Autenticidad:</strong> Garantía del carácter genuino y fidedigno de ciertos materiales digitales, es decir, de que son lo que se afirma de ellos, ya sea objeto original o en tanto que copia conforme y fiable de un original, realizada mediante procesos perfectamente documentados.<br />
<strong>Archivística: </strong>Es el estudio teórico y práctico del almacenamiento seguro, la catalogación y restauración de documentos y objetos. También tiene en cuenta el desarrollo de nuevos procedimientos para la conservación de información, y analiza los problemas que puedan presentar unos medios u otros.<br />
<strong>Biblioteca digital:</strong> Una biblioteca digital colecciona el material en formato digital (en lugar de impreso) y es accesible desde un ordenador. El contenido digital puede encontrarse a nivel local o remoto, en cuyo caso se alcanza a través de redes informáticas. Puesto que son digitales, sus contenidos son fácilmente reproducibles y de hecho suelen ser reproducción de alguna otra fuente.<br />
<strong>Certificación</strong>: Proceso de evaluación del grado en el que un programa de preservación cumple con un conjunto de normas o prácticas mínimas previamente acordadas.</p>
<p><strong>Códice:</strong> Libro anterior a la invención de la imprenta.<br />
<strong>Derechos:</strong> Facultades o poderes legales que se tienen o ejercen con respecto a los materiales digitales, como son los derechos de autor, la privacidad, la confidencialidad y las restricciones nacionales o corporativas impuestas por motivos de seguridad.<br />
<strong>Documentación:</strong> Ciencia que sirve para “analizar, generalizar, ordenar, sintetizar los datos adquiridos en los dominios del documento y, al mismo tiempo, proponer nuevas investigaciones destinadas, sobre todo, a profundizar en los porqués teóricos de ciertas prácticas de la experiencia. Pretende hacer un seguimiento del proceso informativo existente, incluidas las diferentes fuentes, para ofrecerlas al usuario, una vez que han sido sometidas al análisis y clasificación correspondiente.<br />
<strong>Documento: </strong>Una representación -generalmente textual- de un cuerpo de información, diseñado con el propósito de comunicar sobre algún hecho. Se entiende que su contenido ha de ser fidedigno.</p>
<p><strong>Filigrana: </strong>Obra formada de hilos de oro y plata, unidos y soldados con mucha perfección y delicadeza.<br />
<strong>Identidad de objetos digitales:</strong> Característica que permite distinguir un objeto digital del resto, incluidas otras versiones o copias del mismo contenido.</p>
<p><strong>Incunable:</strong> Se dice de toda edición hecha desde la invención de la imprenta hasta principios del siglo XVI.<br />
<strong>Ingesta:</strong> Operación consistente en almacenar objetos digitales, y la documentación relacionada, de manera segura y ordenada.<br />
Integridad de objetos digitales: Estado de los objetos que se encuentran completos y que no han sufrido corrupción o alternación alguna no autorizada ni documentada.<br />
<strong>Metadatos:</strong> Un conjunto estandarizado de atributos que se utilizan para describir las fuentes digitales, de modo que los usuarios puedan localizarlas más fácilmente. El objetivo fundamental de los metadatos es vincular e integrar colecciones de información distintas en un solo recurso unificado, para que estos repositorios digitales sean accesibles por cualquier persona, desde cualquier lugar, en cualquier momento.<br />
<strong>Metadatos de preservación:</strong> Metadatos destinados a ayudar a la gestión de la preservación de materiales digitales documentando su identidad, características técnicas, medios de acceso, responsabilidad, historia, contexto y objetivos de preservación.</p>
<p><strong>Miniado: </strong>Pintado, ilustrado de miniatura.</p>
<p><strong>Papiro:</strong> Lámina sacada del tallo de esta planta y que empleaban los antiguos para escribir en ella.<br />
<strong>Patrimonio digital</strong>: Conjunto de materiales digitales que poseen el suficinte valor para ser conservados para que se puedan consultar y utilizar en el futuro.</p>
<p><strong>Pergamino: </strong>Piel de la res, limpia del vellón o del pelo, raída, adobada y estirada, que sirve para escribir en ella, para forrar libros o para otros usos.<br />
<strong>Preservación:</strong> La preservación digital se basa en la búsqueda de soluciones para conservar aquellos documentos digitales almacenados, sea cual sea su formato, el software, hardware o sistema que se utilizó para su creación, manteniendo así la información pese a los rápidos cambios tecnológicos.<br />
<strong>Protección de datos:</strong> Operaciones destinadas a resguardar los dígitos binarios que constituyen los objetos digitales de pérdidas o de modificaciones no autorizadas.<br />
<strong><strong>Repositorio:</strong></strong> Un repositorio, depósito o archivo es un sitio web centralizado donde se almacena y mantiene información digital, habitualmente bases de datos o archivos informáticos. Pueden contener los archivos en su servidor o referenciar desde su web al alojamiento originario.<br />
<strong>Verificación:</strong> Acción de comprobar si un objeto digital, en un formato de fichero dado, está completo y cumple con la especificación de formato.</p>
<p><strong>Vitela: </strong>Piel de vaca o ternera, adobada y muy pulida, en particular la que sirve para pintar o escribir en ella.</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/62/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/62/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/62/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/62/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/62/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/62/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/62/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/62/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/62/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/62/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/62/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/62/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/62/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/62/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=62&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/glosario/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Dokumento digitala VS dokumento tradizionala</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/dokumento-digitala-vs-dokumento-tradizionala/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/dokumento-digitala-vs-dokumento-tradizionala/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 Jul 2011 22:03:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=55</guid>
		<description><![CDATA[Dokumentaziotzat ulertzen dena zera da: gai jakin bati buruzko dokumentu bilketa eta dokumentu horien trataera, hedapen zehatza, osoa eta berehalakoa izan dezaten. Alor zientifikora eramanda, iturri dokumentalen komunikazio prozesua ikertzen duen zientzia da, ezagutza berriak eskuratzeko helburuz. Azken hamarkadetan jasaten ari garen iraultza teknologiko eta digitalaren ondorioz, dokumentazio moduak ere aldatu egin dira. Artikulu honetan [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=55&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Dokumentaziotzat ulertzen dena zera da: gai jakin bati buruzko dokumentu bilketa eta dokumentu horien trataera, hedapen zehatza, osoa eta berehalakoa izan dezaten. Alor zientifikora eramanda, iturri dokumentalen komunikazio prozesua ikertzen duen zientzia da, ezagutza berriak eskuratzeko helburuz. Azken hamarkadetan jasaten ari garen iraultza teknologiko eta digitalaren ondorioz, dokumentazio moduak ere aldatu egin dira. Artikulu honetan dokumentazio tradizionalaren eta dokumentazio digitalaren arteko desberdintasunei buruz arituko naiz.<br />
Dokumentazio digitalak iraunkortasuna eta ziurtasuna ematen die dokumentuei. Dokumentazio digitalak duen xedeetako bat arintasuna da, informazioa denbora-tarte laburrean eman ahal izateko. Horrez gain, informazio eskuratze hori ekonomikoa izan dadin ahaleginak egiten dira ere. Dokumentazio digitalean aurkitzen ditugun dokumentuak dinamikoak, aldakorrak eta pertsonalizatuak dira. Dokumentu digital hauek orrialdeak pasatuz irakur daitezke, hau da, ez dira linealki irakurri behar. Dokumentu digital bati orrialde edo paragrafo baten edukia alda geniezaioke dokumentu osoa aldatzeko beharrik gabe. Era berean, zenbait dokumentuk modifikatuak izateko aukera ematen dute irakurlearen eskaeren arabera. Irakurleak edukiaren inguruko iruzkinak eta galderak egin ditzake, hortaz, badago dokumentu digitalaren eta irakurlearen arteko nolabaiteko komunikazioa; badago erantzun bat, erreakzio bat. Hain zuzen ere, horretan datza interaktibitate delakoa. Dokumentu digitalek informazioa arazo barik helaraz dezakete, izaera multimediatikoa dutela esan daiteke, hau da, informatzeko bide anitzak eskaintzen dituzte.<br />
Dokumentazio tradizionala dokumentazio digitalaren sorrera baino lehenago geneukan dokumentazio mota da. Paperezkoa izan ohi da eta honek galkorragoak egiten ditu dokumentuak. Dokumentu tradizionalen irakurketa pasiboa da, hots, dokumentuak esan egiten du eta irakurleak antzeman; edukiaren gaineko galderak bere buruari baino ezin dizkio egin, eta irakurtzen jarraitu beharko du erantzuna existitzen den jakin ahal izateko. Gainera, irakurleak ezin dizkio dokumentuari eduki berriak erantsi. Dokumentu tradizionalak ez du kanpoko loturetarako edo interaktibitaterako aukerarik ematen, beraz, linealki irakurri beharra dago. Informazioa helarazteko orduan, dokumentu tradizionalak mugatuta daude beren izaera monomediatikoagatik: testuak hitzaren bidez informatzen du, argazkiak irudiaren bidez eta grabaketak soinuaren bidez. Beraien artean osagarriak izan badaitezke ere,  funtsean, mezua bitarteko nagusiaren bitartez baino ez da hedatzen.<br />
Iturriak:<br />
•	Jesús Tramulla, Universidad de Zaragoza (2007). Tendencias en documentación digital. Slideshare. Kontsultatua: urriak 30, 2010. Orrialdea: http://www.slideshare.net/tramullas/tendencias-en-documentacin-digital<br />
•	Msinfo, Sistemas de Información. Documentos Digitales. Msinfo. Kontsultatua: urriak 30, 2010. Orrialdea: </p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/55/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/55/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/55/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/55/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/55/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/55/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/55/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/55/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/55/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/55/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/55/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/55/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/55/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/55/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=55&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/07/13/dokumento-digitala-vs-dokumento-tradizionala/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>sarrera librea, open acces</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/sarrera-librea-open-acces/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/sarrera-librea-open-acces/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 05 Apr 2011 09:15:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=28</guid>
		<description><![CDATA[Open Access internet gure bizitzetan agertu eta gero asko hedatu den baliadidea da, honek digitalizatuta dagoen hezkuntza-materiala, material akademikoa, zientifikoa, etab. berehala, doan eta erregistratu barik eskuragarria izatea ahalbidetzen du. Honi esker, edozein erabiltzaile indibidualek bilatu, imprimatu, zabaldu, deskargatu, irakurri edo estekatu ditzake artikulo zientifikoetako testuak. Literatura zientifikoa lortzeko modu librea, eta doakoa, da. Gainera, [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=28&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Open Access internet gure bizitzetan agertu eta gero asko hedatu den baliadidea da, honek digitalizatuta dagoen hezkuntza-materiala, material akademikoa, zientifikoa, etab. berehala, doan eta erregistratu barik eskuragarria izatea ahalbidetzen du. Honi esker, edozein erabiltzaile indibidualek bilatu, imprimatu, zabaldu, deskargatu, irakurri edo estekatu ditzake artikulo zientifikoetako testuak.</p>
<p>Literatura zientifikoa lortzeko modu librea, eta doakoa, da. Gainera, hau ez da bakarrik testu zientifikoetara mugatzen, beste eduki digitaletara ere hedatzen da, beti testu hauen autoreek baimenduta. Open Access-a bi modutan funtziona dezake: “Green Open Access” izendatzen denaren bitartez edo “Gold Open Access” deitzen denaren bitartez.  </p>
<p>Baliabide honek ekarri dizkigun onurak asko dira eta beharrezkoa dugu informazioa lortu ahal izateko trabarik gabe. Hauek onuragarria dela frogatzen duten hainbat arrazoi dira: autoreentzako, eskuragarri dauden dokumentuak gehiagotan kontsultatzen eta aipatzen direlako; internet daukan edonorrentzako eskuragarri dagoelako; traba ekonomiko, legal, teknologikoak, etab. gainditzen dituelako; dokumentuak lortzeko modu errez bat izatea ahalbidetzen digulako; parte hartze globala errealitate izatea ahalbidetzen duelako.  </p>
<p> Iturriak:</p>
<p>-Open access (publishing) (2010, azaroak 6). Wikipedia, The Free Encyclopedia. Kontsultatua: abenduak 15, 2010. Orrialdea:  http://en.wikipedia.org/wiki/Open_access_(publishing)</p>
<p>-Open Access Week 2010 (2010, urriak 18-24). Kontsultatua: abenduak 15, 2010. Orrialdea: http://www.openaccessweek.org/profiles/blogs/welcome-to-open-access-week</p>
<p>-Peter Suber, Open Access Project Director (2004, azaroak 8). ALPSP-SSP Meeting, Washington. Kontsultatua: abenduak 15, 2010. Orrialdea:  http://www.sspnet.org/documents/130_Suber.pdf</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/28/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/28/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/28/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/28/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/28/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/28/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/28/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/28/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/28/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/28/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/28/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/28/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/28/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/28/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=28&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/sarrera-librea-open-acces/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>La escritura jeroglífica</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/la-escritura-jeroglifica/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/la-escritura-jeroglifica/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 05 Apr 2011 09:11:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
				<category><![CDATA[hizkuntza teknologia]]></category>
		<category><![CDATA[rdf]]></category>
		<category><![CDATA[soporte]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=53</guid>
		<description><![CDATA[La escritura jeroglífica es el sistema de escritura más antigua que se conoce y que data del 3200 a. C. Fue utilizado por los antiguos egipcios para comunicarse desde la época predinástica hasta el siglo IV. Su origen no está nada claro, aunque en el antiguo Egipto se creía que los jeroglíficos egipcios se debían [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=53&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p> La escritura jeroglífica es el sistema de escritura más antigua que se conoce y que data del 3200 a. C. Fue utilizado por los antiguos egipcios para comunicarse desde la época predinástica hasta el siglo IV.</p>
<p>Su origen no está nada claro, aunque en el antiguo Egipto se creía que los jeroglíficos egipcios se debían al dios Toth, el señor de la escritura. Las inscripciones más antiguas de este sistema fueron encontradas en Hierápolis, al sur de Tebas en el 3000 a.C. Se trata de la conocida como Paleta de Narmer.</p>
<p>Jean Francois Champollion fue la primera persona capaz de desvelar los secretos de estos signos en 1822 gracias a los descifrados de los textos encontrados en la Piedra Rosetta, encontrada en 1795.</p>
<p> La escritura jeroglífica era bastante compleja por lo que estaba limitado a una minoría. Los faraones, los sacerdotes, los oficiales del ejército, los funcionarios y los escribas podían leer y escribir mientras que  muy poca gente del pueblo tenía acceso al aprendizaje. Era algo más que  un método de comunicación ya que tenía un sentido mágico y religioso. El empleo de los jeroglíficos se limitaba a textos  religiosos, frescos funerarios; fórmulas de ofrendas, inscripciones oficiales, etc. (dominios  en que el valor estético y mágico adquirían relevancia).</p>
<p>Era sobre todo un signo de poder, un arte mágico reservado a la aristocracia. Realizar un jeroglífico, para un egipcio, significaba dar vida a algo. Escribir el nombre de una cosa en caracteres jeroglíficos en las paredes de una tumba  o escribir el nombre de un funcionario en una estatua, significaba dar a aquella cosa o persona una vida eterna. Por ejemplo, las creencias en su poder mágico llevaron a  muchos faraones a  querer borrar los rastros de sus antecesores mediante la destrucción de estos signos.</p>
<p>La escritura jeroglífica en un principio era exclusivamente figurativa y se enriqueció con el tiempo con signos que llevaban  hacia la escritura simbólica. En la época arcaica  egipcia había unos 700 jeroglíficos y más de 5000 en la etapa más tardía (período greco-romano). Los jeroglíficos  representan algo tangible. Representan elementos  reales o imaginarios  pero perfectamente reconocibles la mayor parte de las veces.</p>
<p>En un principio los símbolos se usaban  exclusivamente  para identificar  y celebrar  la figura del faraón. Después, a los funcionarios de la corte se les planteó el problema de utilizar la escritura para fines más prácticos y concretos; y fueron estas necesidades las que condujeron a los antiguos egipcios  a utilizar el papiro frente a la piedra o madera.</p>
<p>Referencias: </p>
<p>http://sobreegipto.com/2008/03/02/los-jeroglificos-egipcios/</p>
<p>http://enciclopedia.us.es/index.php/Jerogl%C3%ADfico</p>
<p>http://egipto.suite101.net/article.cfm/jeroglificos-la-escritura-sagrada</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/53/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/53/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/53/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/53/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/53/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/53/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/53/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/53/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/53/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/53/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/53/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/53/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/53/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/53/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=53&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/la-escritura-jeroglifica/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Literatura termino teorikoen hiztegia</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/literatura-termino-teorikoen-hiztegia/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/literatura-termino-teorikoen-hiztegia/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 05 Apr 2011 09:11:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
				<category><![CDATA[hizkuntza teknologia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=41</guid>
		<description><![CDATA[Literatura Terminoen Hiztegiaren bertsio elektronikoa 2010eko urtarrilaren 28tik aurrera Euskaltzaindiaren erabili dezakegu. Hiztegiaren paperezko edizioa ordea, 2008ko ekainean BBKren laguntzaz kaleratu zen Euskaltzaindiaren Ikerketa Batzordeak zuzendu eta eginda. Orain, Euskaltzaindiaren Informazio eta Komunikazioen Teknologien batzordearen ekimenari esker, hiztegiaren edukiekin datu base bat sortu eta interneten kontsultatzeko moduko aplikazio informatikoa eratu dute. Aplikazio honek hiztegiko 648 terminoak bana-banan [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=41&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div class="meta"><a title="OEH" href="http://www.euskaltzaindia.net/lth" target="_blank">Literatura Terminoen Hiztegia</a>ren bertsio elektronikoa 2010eko urtarrilaren 28tik aurrera Euskaltzaindiaren erabili dezakegu. Hiztegiaren paperezko edizioa ordea, 2008ko ekainean BBKren laguntzaz kaleratu zen <a title="Euskaltzaindia" href="http://www.euskaltzaindia.net/" target="_blank">Euskaltzaindia</a>ren Ikerketa Batzordeak zuzendu eta eginda. Orain, Euskaltzaindiaren Informazio eta Komunikazioen Teknologien batzordearen ekimenari esker, hiztegiaren edukiekin datu base bat sortu eta interneten kontsultatzeko moduko aplikazio informatikoa eratu dute.</div>
<div class="storycontent">
<p>Aplikazio honek hiztegiko 648 terminoak bana-banan irakurtzea eta sarrera nagusiei buruzko bilaketak burutzea ahalbidetzen digu erabiltzaileoi. Erdarazko ordainak eta termino ezberdinen arteko estekak eskaintzen ditu sistemak.</p>
<p>Horrez gain beste edozein literatura termino hiztegiren edukia euskeraz eman eta aldi berean euskal literaturari lotutako azalpen adibide eta ereduak dakarzkigu.</p>
<p>Adibide ilustrakor bat. Demagun, &#8220;-adierazi&#8221; hitza kontsultatu nahi dugula, &#8220;adierazi&#8221; hitza tekleatuko dugu hiztegian bilatu laukitxoaren barruan eta bilatu ren gainean klik egingo dugu.</p>
<p>Hiztegian bilatu: adierazi</p>
<p>Hau agertuko zaigu<a href="http://lingvoresurso.files.wordpress.com/2010/06/lth.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-141" title="LTH" src="http://lingvoresurso.files.wordpress.com/2010/06/lth.jpg?w=300&#038;h=225&#038;h=225" alt="" width="300" height="225" /></a></p>
<p>Irudian ikus daitekeen bezala, lehenbizi hitzaren definizioa,, ondoren bilatu dugun hitzarekin lotutako beste termino batzuen zerrenda hauen estekekin batera, eta azkenik, terminoaren erdarazko ordainak eskeintzen dizkigu, gaztelaniaz, ingelesez zein frantzesez.</p>
<p>Hiztegiaren jomuga, Literaturaren teoria, historia eta kritiken berri emateko euskaraz garatu den lexikoa plazaratzea, finkatzea eta azalpen testuetan erabiltzea da. Literatur terminoen edukia euskaraz azaltzeaz gain, euskal literaturari lotutako azalpenak, adibideak eta ereduak eskeintzeari lehentasuna eman diote hiztegiaren egileek.</p>
<p>Amaitzeko konturatzen gara euskal kultura, literatura eta honen gaineko azterketek behar duten terminologia eguneratzean jarritako ahaleginek, lengoaia teoriko estandar bat finkatu eta konpartitzen lagunduko digula.</p>
<p><strong>Iturriak:</strong></p>
<ul>
<li>Euskaltzaindia. Literatura Terminoen Hiztegia. Kontsulta data: 2011ko otsailak 23 <a href="http://www.euskaltzaindia.net/lth">http://www.euskaltzaindia.net/lth</a></li>
<li>Euskaltzaindia. Literatura Terminoen Hiztegia sarean. Kontsulta data: 2011ko otsailak 18 <a href="http://www.euskaltzaindia.net/index.php?option=com_content&amp;Itemid=1&amp;catid=121&amp;id=643&amp;lang=eu&amp;view=article">http://www.euskaltzaindia.net/index.php?option=com_content&amp;Itemid=1&amp;catid=121&amp;id=643&amp;lang=eu&amp;view=article</a></li>
</ul>
</div>
<div class="feedback"><a title="Comment on Literatura Terminoen Hiztegia (LHT)" href="http://lingvoresurso.wordpress.com/2010/06/03/literatura-terminoen-hiztegia-lht-2/#respond">Leave a Comment</a></div>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/41/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/41/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/41/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/41/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/41/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/41/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/41/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/41/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/41/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/41/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/41/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/41/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/41/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/41/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=41&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/literatura-termino-teorikoen-hiztegia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://lingvoresurso.files.wordpress.com/2010/06/lth.jpg?w=300&#038;h=225" medium="image">
			<media:title type="html">LTH</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Diferencia entre bibliotecas electrónicas, digitales y virtuales.</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/diferencia-entre-bibliotecas-electronicas-digitales-y-virtuales/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/diferencia-entre-bibliotecas-electronicas-digitales-y-virtuales/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 05 Apr 2011 09:07:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
				<category><![CDATA[information]]></category>
		<category><![CDATA[internet]]></category>
		<category><![CDATA[littera]]></category>
		<category><![CDATA[rdf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=51</guid>
		<description><![CDATA[Numerosas son las cosas que están cambiando debido al desarrollo tecnológico. Una de ellas son las bibliotecas. Antes solo se conocía por biblioteca a un determinado edificio que guardaba diversos textos en formato de papel para que los usuarios pudieran leerlos y utilizarlos. Sin embargo, este concepto ha ido cambiando con el paso del tiempo. [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=51&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Numerosas son las cosas que están cambiando debido al desarrollo tecnológico. Una de ellas son las bibliotecas. Antes solo se conocía por biblioteca a un determinado edificio que guardaba diversos textos en formato de papel para que los usuarios pudieran leerlos y utilizarlos. Sin embargo, este concepto ha ido cambiando con el paso del tiempo.  Las bibliotecas han ido evolucionando para satisfacer a los usuarios que quieren una pronta respuesta a sus necesidades. Ahora se conocen tres tipos de diferentes de bibliotecas que difieren en sus características y en el modo que ofrecen sus servicios a los usuarios. Éstos tres tipos son: las bibliotecas electrónicas, digitales y virtuales.</p>
<p>En primer lugar, decir que en multitud de ocasiones se producen ambigüedades entre los términos y se suelen confundir. Aquí les definiremos y los compararemos con exactitud. El primer tipo de biblioteca se llama biblioteca electrónica. Las principales características  de estas bibliotecas es que se encuentran situadas geográficamente en un lugar, es decir, existe un edificio como tal donde se encuentran los libros. Los catálogos, libros y revistas de esta biblioteca están principalmente  en formato papel y cuenta con una serie de soportes electrónicos que les ayudan a los trabajadores y usuarios del lugar a encontrar rápidamente los libros que  buscan y la información deseada. Un ejemplo de biblioteca electrónica es la biblioteca de la Universidad de Deusto. Lopez Guzmán da una clara definición de lo que se entiende por biblioteca electrónica:</p>
<p>“Es aquella que cuenta con sistemas de automatización que le permite una ágil y correcta administración de los materiales que resguarda, principalmente en papel. Asi mismo, cuenta con sistemas de telecomunicaciones que le permiten acceder a su información, en formato electrónico, de manera remota o local. Proporciona  principalmente catálogos y listas de las colecciones que se encuentran físicamente en un edificio.” (Lopez Guzmán)</p>
<p>Por otro lado, existen también las bibliotecas digitales. Se suelen equivocar muchas veces con las virtuales. Sin embargo, mientras que las digitales tienen un edificio como tal donde los usuarios pueden acudir, las virtuales no lo tienen. Las digitales son bibliotecas donde hay soportes electrónicos mediante los cuales las personas pueden cosultar los documentos electrónicos deseados. En cambio las virtuales también disponen de sus documentos en formato electrónico, pero su utilización se hace a través de internet lo que permite que muchas personas tengan acceso a libros que anteriormente les sería imposible. La biblioteca virtual Miguel de Cervantes es un buen ejemplo de como de funcionar este tipo de bibliotecas.</p>
<p>Referencias:</p>
<p>•La nueva gestión en las bibliotecas virtuales En Asociación Andaluza de Bibliotecarios. Consultado el 5 de Enero de 2010<br />
•Bibiotecas electrónicas, digitales y virtuales: tres entidades por definir En Biblioteca Virtual en Salud de Cuba. Consultado el 5 de Enero de 2010<br />
•Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes En cervantesvirtual. Consultado el 5 de Enero de 2010</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/51/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/51/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/51/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/51/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/51/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/51/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/51/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/51/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/51/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/51/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/51/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/51/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/51/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/51/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=51&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2011/04/05/diferencia-entre-bibliotecas-electronicas-digitales-y-virtuales/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Prozesamendu Lengoaien erabilerak XML metalengoaiaren barnean</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2009/11/24/34/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2009/11/24/34/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 24 Nov 2009 12:38:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
				<category><![CDATA[1]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=34</guid>
		<description><![CDATA[Markaketa Lengoaiak Testuaren itxurari dagokionez hau da tresnarik erabilgarrienetakoa. egitura edo formatuari izaera emateko markak erabiltzen dira. marka hauek programazio lengoaiek osatzen dituzte.Jatorriz markarik gabe datorren testu baten markaketa egiteak testuaren jatorrizko edukiari funtzio jakin batzuk emango dizkio honela programa informatiko batek testuarekiko izango duen interpretazioa egokituz. Markaketa lengoaiaren sistema adibide bat HTML programazio hizkuntza [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=34&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Markaketa Lengoaiak</strong></p>
<p>Testuaren itxurari dagokionez hau da tresnarik erabilgarrienetakoa. egitura edo formatuari izaera emateko markak erabiltzen dira. marka hauek programazio lengoaiek osatzen dituzte.Jatorriz markarik gabe datorren testu baten markaketa egiteak testuaren jatorrizko edukiari funtzio jakin batzuk emango dizkio honela programa informatiko batek testuarekiko izango duen interpretazioa egokituz. Markaketa lengoaiaren sistema adibide bat HTML programazio hizkuntza izango litzateke, WWW-aren munduan erabili zen lehenengo programazio hizkuntza dugu, bere izaera ez konkretuak azken garaian alde batera uztera ekarri du, baina markaketa lengoaia garrantzitsuena izan zen egun ezagutzen dugun internet honen sorreran.</p>
<p><strong>Anotazioa</strong></p>
<p>Edozein motatako informazioren laburpen gisa uler daiteke, dokumentuak liburuak, informazio kodeak, etb daramatza bere baitan. honen erabilpena aurretik egindako dokumentu baten balorazioa egiteko erabili ohi da, barruan digitalizaturiko datuak eramaten dituelarik. erreferentzia egiten dion kodearengan ez du programazio eragin zuzenik. Erabilpen anitz ditu: oharren ezabatzea, akatsen zuzentzea &#8230; barnean daraman informazioak, zein softwarek irakurri eta zembat denboran egin dezakeen ere biltzen du.</p>
<p><strong>Estilo orriak:</strong></p>
<p>CCS estilo orriek hainabat lengoaia (XML HTML) aurkezteko modua jorratzen dute, dokumentu baten edukiaren aurkezpenean eragin zuzena daukalarik. . Estilo orri hauen abantailen artean webgune oso baten aurkezpena bateratzeko aukera, eguneraketak egiteko denboraren aurreztea eta modu zabal batean web horriaren beraren aurkezpen zirrikitu danak lantzea daude.</p>
<p><strong>Semantikaren aurkezpena prozesamendu lengoaietan:</strong></p>
<p>Giza zentzumenarentzat ulerterrezak izan daitezen, informatikan, semantikak zehazten du lengoaia formal baten ulergarritasunari loturik (gizakiarenari) hau nola adierazten den Interfazaren bidez. Markaketa lengoaia askok daukate semantika aurkezpena, honela ulergarriago izan daitezen: HTMLek eta DSSSLek esaterako. ala ere badira semantika aurkezpen hauek gabe garatu diren lengoaia eta metalengoaiak ere, XML eta XPath adibidez.</p>
<p>ITURRIAK:</p>
<p>Hojas de estilo . (2009, November 13) Curso XML 1ªEdición María Isabel García Arenas. Kontsulta: Irailak 13, Web orria: http://geneura.ugr.es/~maribel/xml/css/index.html</p>
<p>Hypertext. (2009, October 6). In Carbon Ucdenver. Kontsulta data: Irailak 6, Web orria: http://carbon.ucdenver.edu/~mryder/itc_data/hypertext.html</p>
<p>Markup language. (2009, October 18). In &#8220;edited by Peter Flyyn&#8221;. Kontsulta: Irailak 6, Web orria: http://xml.silmaril.ie/</p>
<p>Annotation. (2009, November 5). In An Introduction to XML and Web Technologies.Kontsultatua: Irailak 15, Web orria: http://www.brics.dk/~amoeller/XML/schemas/xmlschema-annotations.html</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/34/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/34/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/34/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/34/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/34/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/34/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/34/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/34/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/34/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/34/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/34/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/34/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/34/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/34/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=34&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2009/11/24/34/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>LIBURUTEGI DIGITALAK</title>
		<link>http://arkaitz.wordpress.com/2009/11/19/liburutegi-digitalak/</link>
		<comments>http://arkaitz.wordpress.com/2009/11/19/liburutegi-digitalak/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Nov 2009 09:42:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>arkaitz</dc:creator>
				<category><![CDATA[1]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arkaitz.wordpress.com/?p=29</guid>
		<description><![CDATA[Teknologia digitalak garaian duen garrantziarekin edizioaren munduan sartzen den edonork , teknologia berri hauekiko ezagupena oinarri izan behar du. Gende asko dabil borrokan, orain arte modu klasikoan eman diren edizio moduei, forma digital berria emateko. Ezagutza jada ez da mugatua , edo ez behintzat hau lortzeko bideak, gaur egun ordenagailu bat erabiliz , informazioaren aroan [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=29&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Teknologia digitalak garaian duen garrantziarekin edizioaren munduan sartzen den edonork , teknologia berri hauekiko ezagupena oinarri izan behar du. Gende asko dabil borrokan, orain arte modu klasikoan eman diren edizio moduei, forma digital berria emateko.</p>
<p>Ezagutza jada ez da mugatua , edo ez behintzat hau lortzeko bideak, gaur egun ordenagailu bat erabiliz , informazioaren aroan gaudelarik, ez dira bat ere zailak. Baina ezagutza hau toki guztietara mugarik gabe heltzeko, oinarrizko egin zaigu orain arte existitzen ziren jakintza gaiak ere informazio bide berrietara egokitzea.</p>
<p>Liburitegi digitalak dira informazio aro honen barruan iraltza txiki bezalako bat ekarri duten interesgarrienak. Gizarteak orain artean liburuetan gordetzen zuen jakituria jada digitalizaturik dago, eta espazio digitalen bidez hedatzen dira. Espazio birtual hauek liburutegi digitalak dira. Ez dira informazio soila bildu eta leku digital batean besterik gabe lagatako gauza bat.   Informazioaren exaktitudea da azpimarragarriena. Obra konkretu batzuei buruzko infiormazioa edo, bilbiografia zehatz baten kontsulta egiteko bezain zehatza da sistema berri hau, aldi berean gordetzen duen informazioa gero eta handiagoa izanik.</p>
<p>Espainian ere hainbat liburutegi digital aurki daitezke, hona hemen adibide batzuk:</p>
<p>*<a href="http://biblioteca.uca.es/ucadoc.asp">Biblioteca de la universidad de Cadiz</a></p>
<p>*<a href="http://www.cervantesvirtual.com/">Biblioteca virtual Miguel de Cervantes</a></p>
<p>*<a href="http://www.bvg.udc.es/index.jsp">Biblioteca virtual galega</a></p>
<p>KONTSULTAK:</p>
<p>Bibliotecas digitales de las universidades españolas. Kontsulta: Azaroak 14  http://biblio.universia.es/digitales/espanyolas/index.htm</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arkaitz.wordpress.com/29/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arkaitz.wordpress.com/29/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arkaitz.wordpress.com/29/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arkaitz.wordpress.com/29/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arkaitz.wordpress.com/29/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arkaitz.wordpress.com/29/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arkaitz.wordpress.com/29/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arkaitz.wordpress.com/29/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arkaitz.wordpress.com/29/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arkaitz.wordpress.com/29/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arkaitz.wordpress.com/29/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arkaitz.wordpress.com/29/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arkaitz.wordpress.com/29/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arkaitz.wordpress.com/29/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arkaitz.wordpress.com&amp;blog=1928351&amp;post=29&amp;subd=arkaitz&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arkaitz.wordpress.com/2009/11/19/liburutegi-digitalak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/32110f83144e380a6f49bd370604242f?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">arkaitz</media:title>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
